29052012:1801

jalla. idag är det dagen före inträdesprovet. dagens tema har varit myspys och feelgood. har tittat på pretty little liars, täykkärit, sexicity. har ätit en liter jordgubbar och massor av musli. har också chillat i skogen med umppa och haft kunnon lydnadsträning med fånen. ljuvlig och skön dag med andra ord. just precis så som en dag före något stort ska vara. eller stort och stort, jag behöver inte komma in i år. jag går dit och gör mitt allra bästa och ser hur det går.

har städat rummet riktigt ordentligt, nu är det så prydligt att till och med mama tyckte det var snyggt och städat. bääm på de. nu ska jag snart börja steka min ägg till mina tre äggsmörgåsar som jag ska ha med mej imorgon. måste bara vänta på att min jordgubbs-grädde-vanilj-ansiktsmask torkar och sen sköljer jag bort den. första gången på länge det doftar gott runt omkring mej hehh.

har som oftast någon artist på g som jag endast just då lyssnar på och nu så här efter eurovisionsyra så har mina öron gått och blivit kära i ott lepland, estlands josh groban. hans sammetslena röst ååå. här sjunger han en liten vacker visa. ha det gött people!

 

leva i liv och död.

jallajalla. tänker ofta på begreppen liv och död och på vad de verkligen betyder och vad det har för betydelse av hur man tolkar och ser, lär och lever enligt ens egna betydelse för orden. under året har jag nästan varit levande död i många stunder. jag har inte levt, men jag har inte varit död. jag tror i mångt och mycket på motsatser och på deras styrka, och därmed också på att man verkligen lever om man varit nära döden. om man sett den i vitögat, om man har gått igenom sorger orsakade av någons död, om man helt enkelt har levt nära inpå döden. inte förrän det kan man verkligen förstå vad leva betyder och hur värdefullt, skört och mäktigt livet är. har man tagit sig tiden att verkligen fundera på döden och livet och har klart för sig och accepterar bådas kraft, då lever man fullt ut, utan att man ens tänker på det, eller medvetet hela tiden försöker ta ut allt av nuet.

med det sagt funderar jag om man verkligen helt ärligt ut kan leva om man inte levt nära inpå döden. saknar livet sin betydelse om man inte har ett grepp om dödens betydelse och accepterandet av dödens kraft?

med de tankarna i huvudet har jag idag läst slut paulo coelhos mästerverk – veronika bestämmer sig för att dö – som skickligt behandlar livet och döden. läs den om ni vill och har möjlighet. den är väldigt fin och tankeuppväckande. men intressantframför allt sprider den styrka.

råkade också idag se klippet juliaresan som väldigt väl passar in på dessa banor. vacker och fin och stark är julias nära. se filmen och gråt lite, för att sen fyllas med lite extra värme och livsglädje för att sedan åter fortsätta vardagen.

230520121717.

jallajalla. jävligt längesen sist jag var här. men tadaa nu är jag här igen för en liten stund. maj mänad betyder ju hocky-vm som var och for och ryssarna kapade ju hem segern. fan vad jag blev sur på lejonen men fan vad jag är glad för slovakien som fick sitt silver. och nu är det ju eurovision på g. i år är många pärlor med, men också mycket bajs. här kommer mina favoriter. hoppas att sverige äntligen skulle vinna, de skulle bli nöjda och hysterin skulle kanske lite lugna ner sej när de får åunga ut med miljoner och stoltsera med deras älskade schageryra för hela omvärlden också. men hoppas mina tre små pärlor kommer till top tio eller skulle bli andra, trea och fjärde. min chubbiga tår i kors och hoppas det går vägen. här kommer de i alla fall, de är så otroligt vackra, mina öron dansar på ljusröda moln: albaniens, estlands och serbiens bidrag: