denna dumma hysteri.

chacha bloggen. här är jag åter. har sovit som en liten murken stock och vaknade först fem över ett. underbart. när jag sedan popsade på mitt morgonmål kom jag och tänka på en sak som jag gärna delar med mej av. grejen handlar om mathysterin och där under, vår dödsångest. hela tiden dyker det up klara studier och undersökningar som visar hur katastrofalt skadligt och farligt något födoämne är. som man gladeligen förr ätit kopiösa mängder av och ändå har man mått prima fastän undersökningarna spår en döden om man så tänker på maten i fråga.

så här passligt till jul publicerades det den här veckan en undersökning där det ”bevisades” att kanel i stora lass är skadligt för levern. det varnades för att vissa pepparkakor innehåller en alldeles för hög halt av kanel och att man ska vara ytterst sparsam med kanelet på julgröten. och det är inte bara litet skadligt för levern. det är råfarligt. jag tycker man ska ta det hela med en nypa kanel.

ett annat exempel, som inte råkar gälla ett födoämne, men som ändå ligger många nära hjärtat: tända ljus. det sades att röken från ett tänt ljus går in i våra lungor och förkolnar våra kära lungalveoler på samma sätt som stekos, grillningsrök, midsommarkokkorök, tobaksrök och avgasrök gör. det är altså ingen skadlighetsskillnad mellan rökernas inverkan på lungorna och bidragande till t.ex. lungcancer. ett litet ynkligt stearinljus eller en liten tuikku är då inte längre så små och söta, oskyldigt mysiga och hälsosamma. det här blev jag extra sur över, så sur att jag inte bryr mej om deras möjliga skadeverkningar. jag tänker så här: vi får i oss skadliga partiklar från överallt och alltihop, ett litet ljus gör väl ingen skillnad. samtidigt ger ett ljus så mycket mer än lite sot i lungorna; levande ljus ger en behaglig doft och ett vackert sken som i små fina granna lyktor för rummet till en äkta myshörna. ljus är stämningsfulla och lugnande och avslappnande. själv har jag varje kväll, innan jag släcker lampan och börjar försöka telepatisera med john blund, tänt ett par levande ljus och min käraste oljebrännare. ljusena heelar själen och jag vill ha dem där. så jag bryr mej inte. man får ju ändå lungorna förstörda på andra sätt. jag tänker då faktiskt inte avstå mina små tuikkun.

sedan finns det ju de klassiska exemplena som kött och mjölk också. men till skillnad från kanel och levande ljus som totalt förbjuds (om man vilol leva längre och lyckligare?) är att med kött och mjölk är man inte helt ense om huruvida det är jättebra eller mycket dåligt för kroppen. balans och mittemellan är väl alltid den gyllene medelvägen. kött är det bra att äta av eftersom människans kropp enligt evolutionen har utvecklats till att behöva kött. kött ger oss proteiner som bygger upp vår kropp. men samtidigt får man inte äta för mycket kött eftersom det är en animalisk produkt. och animaliska produkter i överskott ger oss ett för högt kolesterolvärde vilket med tiden får våra ådror förkalkade och det medför en stor risk för blodproppar och infarkter. och övervikt och allmän ohälsa. hit hör också äggdiskussionen.

mjölk igen rekommenderas varmt åt alla och är nästan ett måste för barn att dricka i kopiösa mängder. från mjölken får vi rikliga mängder viktiga ämnen och framför allt D-vitamin som hjälper till att stadga och förstärka vår benbyggnad. för litet mjölk igen ökar risken för ödesdigra benbrott då vi är gamyler, och så ökar risken för att drabbas av ostoporos, benskörhet, vilket då ökar risken för att bryta ben i gammal ålder. råddigt förlåt. nu fortsätter vi. men för mycket mjölk kan vara en bidragande orsak till cancer. teori: vi här i norden som dricker mjölk mer än vatten har mycket mer cancer än vad människor kring medelhavet har, de dricker alltså ytterst sällan mjölk. cancer i asien är också mycket mindre förekommande än här bland oss. orsak, de dricker inge mjölk.

det finns många till men mina fingrar börjar krampa så jag orkar inte fortsätta i all oändlig tid. men you got it. själv är jag väldigt kritiskt inställd till speciellt nya teorier om mat och huruvida de är farligt eller inte att inta dem. ju mer jag hör om sådant här, ju mindre tar jag till mej dom, ju minfra lyssnar och fäljer jag dem. jag bryr mej mindre helt enkelt. all denna stress och hysteri kring vad vi får äta och det vi ska lämna i butikshyllorna är så överdriven. snart får vi inte äta någonting eftersom allt är farligt samtidigt som det också är nyttigt. och egentligen, varför bry sej om att det är så jäkligt farligt för oss? om vi tycker om det och vill äta det, då mår vi ju bra av det. och oberoende vad vi stoppar i oss dör vi ändå. äta bör man, annars dör man. äta gör man, ändå dör man. det handlar ändå bara om mat. herregud. och matens funktion är inte bara att vara hundraprocent jättenyttig, den ger så mycket annat också som i många fall är, om inte viktigare så lika viktiga. vet inte hur andra förhåller sej till allt det här. jag orkar i alla fall inte räkna ut när jag kommer att dö om jag tänder ett ljus och äter en pepparkaka för mycket. hellre mår jag finemang i stunden jag avnjuter dessa två.

en liten sång här ännu i slutet som inte har någonting med ämnet att skaffa. denna härstammar dock inte från i år som det står skrivet. den är faktiskt från tvåtusenett. här kommer finaste usher. enjoy.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s